Lite information om Anknytningsteorin

En del människor har lätt för att leva i nära relationer, andra har det inte. Vad vi har för anknytningsmönster kan vara en stor del av förklaringen. När vi vi var små barn lärde vi oss att relatera till vår närmaste omgivning på ett visst sätt för att få så mycket närhet som möjligt. Det här beteendet kan bli ett till ett besvärligt mönster i nära relationer. Men det går att göra något åt det. Det går att förändra.

Du kan ha en trygg eller otrygg anknytning.

Anknytningsteorin skapades av John Bowlby på 1950-talet. Han forskade på hur små barn reagerade i olika situationer gentemot sina vårdnadshavare. Det finns två olika grupper av anknytning – trygg eller otrygg, där otrygg delas in i tre olika grupper: undvikande, ambivalent och desorganiserad.
När du är cirka ett år gammal så har du redan utvecklat en färdig relationsmodell. Din anknytning kan säga ganska mycket om hur du fungerar i dina kärleksrelationer.

Om du vill läsa mer är den mest lättlästa boken om anknytning på svenska Hemligheten.

Eller boken ”Håll om mig” som är skriven av Sue Johnson och finns på OrdGlob Förlag.

Trygg anknytning

När du var barn så litade du på att föräldern (eller den som huvudsakligen tog hand om dig) fanns där och försökte hjälpa dig i svåra eller skrämmande situationer. 

Som vuxen har du lätt för att komma nära andra människor, men du trivs också bra i eget sällskap.
Du associerar relationer med trygghet och närhet. Du har lätt för att fungera i långvariga relationer.

När vi klarar av att vara nära och är säkra på att vi kan ty oss till vår partner, då är vi också bättre på att söka stöd och öven på att ge stöd.

När vi känner oss trygga i en relation då har vi lättare att hantera när vår partner sårar oss. Det är ofrånkomligt att vi sårar varandra ibland i nära relationer.

Med en trygg anknytning är vi mindre benägna att bli aggressivt fientliga när vi blir rasande på vår partner. Det finns ett intresse av att lösa konflikten och att återknyta kontakten med sin partner.

Trygg samhörighet med en partner ger personlig styrka.
Vi tycker bättre om oss själva och förstår oss själva bättre.

Ju mer vi vet att vi kan söka stöd hos vår partner, desto mer åtskilda och självständiga kan vi vara.

Otrygg Undvikande

När du var barn förväntade du dig att bli avvisad och bortstött när du behövde hjälp. Därför lärde du dig att tidigt inte söka närhet och stöd, utan att klara dig själv. Du tänkte dig fram till svar snarare än att du kände efter. 

Som vuxnen är du ofta omtyckt och fungerar bra i mer ytliga relationer. I nära relationer håller du gärna distans och kan vara svåra att komma inpå livet. Du drar dig ofta undan när du upplever krav på närhet. 

Otrygg Ambivalent

När du var barn så blev du ibland omhändertagen, ibland avvisad, när du sökte hjälp och tröst. Osäkerheten gjorde att du kände separationsångest och rädsla. Du var i stor utsträckning känslostyrd. 

Som vuxen uppfattas du som en kreativ person, som har nära till dina känslor. I nära relationer skrämmer du ibland iväg människor med din starka önskan om närhet. Det kan även vara så att du är så rädd för att bli övergivna att du istället undviker nära relationer.

Otrygg desorganiserad

Det mest ovanliga anknytningsmönster utvecklas ofta hos dig som växt upp med fysisk eller psykisk misshandel. Du kanske även hade en förälder som hade svårt att tolka dina signaler på rätt sätt. De kanske blev arga eller stängde av när du behövde tröst. Istället för att kunna knyt an, kanske du upplevde föräldern som skrämmande. 

I vuxen ålder leder detta till särskilt svåra relationsstörningar, där du kanske misstror din partner, letar fel hos din partner eller ser dig själv som ovärdig kärlek. Om du vill ha hjälp med att bryta detta mönster finns ett stort behov av professionell hjälp. Vi rekommenderar därför dig att kontakta en psykolog.
Det finns även en bok du kan läsa som en första hjälp för att försöka förstå.
Den boken heter Den Mörka Hemligheten

Det går att bryta eller ändra din anknytning

Det går att bryta gamla mönster och utveckla en tryggare anknytning. Det kan även vara så att vi växlar mellan de olika anknytningarna beroende på vilken relation vi är.

Den viktiga anknytningspersonen

Om ett barn ska överleva och utvecklas så måste det finnas någon i dess närhet som kan ta hand om det när det skriker. Barn behöver förutom beröring och närhet även att föräldern är tillgänglig, lyhörd och engagerad. Samma sak gäller ett barns utforskande av omvärlden, det kräver att personer i dess närhet tillåter och hjälper barnet att utforska!

Tolka signaler

Det goda föräldraskapet ställer alltså krav på föräldern. Denne måste uppmärksamma barnets signaler, tolka dem utifrån situationen och även besvara dem på ett betryggande sätt. För att lyckas med detta behöver man sätta sig in i barnets behov och kunna reflektera över vad som är det bästa för barnet i just denna situationen. Det här är verkligen inte alltid så lätt som det låter, men är nödvändigt för att skapa trygg anknytning hos barn som leder till trygga relationer, både som barn och senare även som vuxna.

Forskning och studier

Att den tidiga anknytningen har en påverkan på våra liv håller de flesta forskare med om, men att bevisa detta forskningsmässigt är svårt. Orsaken till det är att människor upplever genom sina liv många olika miljöer och händelser. Det är därför svårt att veta vad det är från just anknytningen som påverkar individens utveckling.

Men flera studier har ändå gjorts och alla visar på liknande resultat.

Studie i Minnesota

I en studie utförd i Minnesota följde man 270 barn och familjer och efter 35 års tid konstaterade man att barn som haft ett tryggt anknytningsmönster under sin uppväxt senare hade lättare för att reglera sin känslor och hantera tillfälliga motgångar. Dessa barn hade också bättre kontakt med jämnåriga under skoltiden och lättare för att klara av att hantera och skapa djupa relationer till andra vuxna senare i livet.

John Bowlbys test

Bowlbys anknytningsteori är är en teori inom psykologin som handlar om människans behov av anknytning och trygghet. Bowlby utvecklade ett test för att undersöka anknytningen mellan barn och dess förälder/vårdnadshavare eller anknytningsperson.

Testet kallas främmandesituationen

Främmandesituationen är ett sätt att bedöma vilket anknytningsmönster ett litet barn har. Det går till så att barnet och föräldern (eller annan primör anknytningsperson) kommer till en främmande miljö. I miljön finns leksaker som är tänkta att väcka ett utforskande beteende hos barnet. Barnet vistas i miljön i ungefär 20 minuter.

Under denna tid utsätts barnet för två separationer om cirka tre minuter från sin förälder. Första separationen lämnas barnet med en annan vuxen och andra gången lämnas barnet helt ensamt. Separationerna aktiverar barnets anknytningssystem eftersom det signalerar fara att bli lämnad av föräldern. Utifrån barnets beteende i denna situation bedöms anknytningen.

Trygg anknytning i testet

Barn med trygg anknytning blir ledsna när föräldern går, men låter sig tröstas när föräldern återvänder och fortsätter därefter att utforska miljön. Teorin säger att dessa barn har föräldrar som är lyhörda för barnets signaler och som är känslomässigt tillgängliga. De tryggt anknutna barnen vet att föräldern normalt svarar an på de behov som uttrycks. Cirka 60% har trygg anknytning.

Otrygg-undvikande anknytning i testet

De barn som i främmandesituationen ägnar sig åt att undersöka leksakerna utan att reagera på att föräldern försvinner, bedöms ha en otrygg-undvikande anknytning. De är heller inte intresserade av kontakt med föräldern när den kommer tillbaka in i rummet. Enligt teorin har dessa barn föräldrar som avvisat sina barns behov. Föräldrarna har också varit dåliga på att ge fysisk kontakt och har dragit sig undan om barnet har visat ledsamhet. Barnet har lärt sig att en önskan om närhet har bestraffats med att föräldern försvinner. Cirka 20% anses ha den här anknytningen.

Ambivalent anknytning i testet

Dessa barn blir ledsna när föräldern försvinner , men låter sig ändå inte tröstas när föräldern kommer tillbaka. Teorin förklarar detta med att föräldern är inte riktigt närvarande även om de är fysiskt på plats. De svarar på barnets behov på ett oförutsägbart sätt och är bara tillgängliga ibland. Barnet behöver ha sitt anknytningssystem ständigt påkopplat, eftersom samspelet mellan förälder och barn inte utgår från barnets behov. Cirka 15 % har denna anknytning.

Desorganiserad anknytning i testet

Barn som har en desorganiserad anknytning växlar mellan att närma sig sin förälder och att undvika denne. De kan till exempel närma sig sin anknytningsperson med öppna armar för att sedan tvärt backa undan. De kan plötsligt frysa alla rörelser och stå blickstilla eller falla till marken och bli liggande där med ett frånvarande ansiktsuttryck. Teorin förklarar anknytningsmönstret med att föräldrarna möter barnet på ett skrämmande sätt på grund av till exempel obearbetade trauman.

Barnet vill närma sig sin förälder, samtidigt som det vill undvika den förälder som skrämmer.

Exempel på föräldrabeteenden som antas ha en koppling till desorganiserad anknytning är att de är oförklarligt hotfulla, skrämmande, avstängda eller undergivna. utöver dessa beteenden kan föräldern vara mycket lyhörd och inkännande. Till skillnad från övriga anknytningsmönster har desorganiserad anknytning en tydlig koppling till psykisk ohälsa. Cirka 5% har en desorganiserad anknytning.

Våga välja att må bra

Om du känner ett uns av hopplöshet när du läser de här texterna så ska du veta att det går att ändra sin anknytning. Det går att skapa ett lugn och harmoni, både inom dig själv, men också inom relationen. Vi jobbar med detta dagligen och har sett så många par hitta tillbaka till varandra och få uppleva den där härliga känslan av att vara i en ”trygg hamn”. Ibland är det även så att en relation behöver lösas upp och det kan vara det bästa för er just nu. Det finns inga rätt och fel. Alla är unika individer med unika behov.

Våga be om hjälp

Vi finns här som hjälp och stöd för dig och din partner.
Ni kanske vill ha hjälp att hitta tillbaka till varandra.
Eller så kanske ni är på väg att avsluta er relation och behöver stöd i den processen.
Ni kan alltid höra av er till oss för stöd i er utveckling och resa.

Kontakta oss

Kontakta oss på mejl info@parrelationer.one
Varma hälsningar Camilla och Martin.